Att köpa hastighetsskridskor

Att köpa ett par hastighetsskridskor är kanske inte alltid det enklaste. Först finns det ganska dåligt med information, fakta och inte minst köpråd om hastighetsskridskor. Men för det andra är det inte alltför lätt att prova skridskorna innan man köper dem, utan man tvingas ofta beställa grisen i säcken.

Vi ska därför nedan försöka reda ut de mest grundläggande sakerna angående hastighetsskridskor. Det är dock viktigt att tänka på att en skridsko som är perfekt för den ena inte behöver vara det för alla andra. Det är mycket tycke och smak och det är viktigt att tänka på vad du ska använda din skridsko till och på vilken nivå teknikmässigt du befinner dig, eller tänker befinna dig på. Nedan beskrivs även en del material och tekniska detaljer och även här så är inte detta alltid sanning då vi har olika uppfattning om även detta.

Vad är då en hastighetsskridsko? Vet faktiskt inte om det finns någon generell beskrivning, men för denna artikel kan vi sammanfatta det till en skridsko med låg sko, längre skena och som används för att åka eller tävla på 250m eller längre bana som är konstfrusen eller av naturis (Longtrack eller Marathon i tävlingssammanhang). Den är gjord för att man ska kunna åka fort och kan vara med eller utan klapp.

Med eller utan klapp? Från början fanns endast hastighetsskridskor utan klapp men numera så är det nästan uteslutande klapp som används. Klappen gör det enklare att åka men tillåter dock att man slarvar med tekniken. Så om du vill lära dig att åka riktigt bra teknikmässigt bör du börja med ett par skridskor utan klapp. Det är även därför vi rekommenderar alla barn och ungdomar att åka utan klapp. På hastighetsskridskor utan klapp så sitter oftast skridskoskena och sko ihop fast monterade och går inte att skruva isär, till skillnad mot en hastighetsskridsko med klapp där man nästan alltid kan skruva isär skon från skridskoskenan (inte de billigaste modellerna men de rekommenderar jag inte att köpa).

Vad är klapp? Klapp funktionen innebär att skenan endast sitter fast i skon framtill medan den baktill hålls ihop av någon typ av fjädermekanism. Så när du skjuter ifrån så öppnas klappen, men när du lyfter skridskon så trycks hälen ihop med skenan igen.

Generellt om skor – Beroende på skridsko så kan skon sita fast i skenan eller vara avtagbar och kanske inte ens av samma märke som skenan, men mer om det senare, här pratar vi om sko rent generellt. Från början var skorna gjorda av rent läder och var ganska mjuka. Trenden är dock att skorna blir hårdare och hårdare. Fördelen med en hårdare sko är bättre stöd och möjlighet till bättre kontroll. Nackdelen är att risken är större för en sko som inte är bekväm och som man får ont av. En hård sko av dagens typ är oftast såpass hård att det är dina fötter som får ge med sig om de sitter dåligt. Det är ganska vanligt att hastighetsskridskoåkare har knölar som bildats på fötterna pga av skor som gjort ont.

Vad innebär formbara skor? För att råda bot på detta så har nästan alla tillverkare skor som är formbara med värme. Man stoppar dem i ugnen, i varmt vatten eller använder varmluftspistol (OBS! läs tillverkarens instruktioner). Skornas nederdel är då gjorda i kolfiber/glasfiber som går att forma men överdelen är fortfarande i läder (eller liknande material). Enligt min mening så ska man, om man köper en formbar sko köpa en som är formbar över hela bakdelen. Vissa tillverkare har skor som bara delvis är formbara. Att en sko är formbar innebär inte att den garanterat går att forma så att den sitter perfekt! För att ändra formen på skon kräver det fortfarande ganska mycket kraft. För att bara göra skon lite bekvämare och bättre räcker det med att värma den i ugnen (om så är rekommenderat) och sedan knyta på sig skon hårt och låta den svalna, men ska man tex trycka ut en punkt som gör ont, så krävs oftast en specialtving för att pressa ut just den punkten. En viktig sak är också att en sko oftast strävar efter att återgå till sin ursprungsform så bara för att man fått skon bra så är den kanske inte det för all framtid. Samtidigt brukar det vara så att en hård sko blir bättre och bättre med tiden. Men ett köpråd är att inte köpa en sko som sitter väldigt obekväm innan den är värmd, tex att knölarna sitter på fel ställe, för det kommer bli väldigt svårt att få den skon bekväm.

Vad är formgjutna skor? Vill man ha det bästa så kan man låta formgjuta ett par skor. Det innebär att man gjuter av dina fötter och gjuter och syr skorna exakt efter dina fötter. Detta är dock ganska dyrt och det är inte så lätt att hitta någon som gör detta. Viktigt att veta är att inte ens detta innebär med 100% säkerhet att du får en perfekt och problemfri sko!

Vad ska jag välja, hårda eller mjuka? Rent generellt så rekommenderar jag inte någon att köpa helt mjuka skor, tex vikings äldre eller de billigaste modeller (gäller fler tillverkare). Är du av äldre modell och har åkt mycket på låga mjuka skridskor så fungerar det säkert, men är du nybörjare eller vill åka långa sköna turer på Runns naturisar så bör du välja ett par hårdare som ger bättre stöd. Som första hastighetskridskor så rekommenderar jag inte att man köper de med dyraste formbara skorna då det inte absolut är det bästa. För skridskor till skillnad från inlines så behöver inte skorna vara stenhårda/styva. Det finns ett antal billigare och enklare modeler, tex Zandstras 1122 Thermo som inte är extrema och som oftast sitter skönt och bra. Går man på dyrare och oftast hårdare skor så kräver de oftast mer jobb för att de ska sitta skönt och bra. Men de kanske går att få bättre än de billigare.

Men höjden på skorna då? Orsaken till varför man vill ha ett par låga skor är för att de tillåter mer rörelsefrihet i vristen och detta gör att man kan optimera åktekniken och åka fortare. Nackdelen är att man får sämre stabilitet som i sin tur gör att man kanske inte alls kan åka fortare. Är du inte van med låga skor, då kanske du inte ska välja för låga skor till att börja med. Ska du enbart åka långturer men vill ha frihetskänslan av ett par hastighetsskridskor, då kanske du ska välja ett par som är lite högre och stabilare. Är du stark i vristerna och vill börja tävla på bana och bli riktigt snabb på kortare distanser, då ska du kanske köpa ett par riktigt låga men hårda och stabila, så att du har full frihet men kontroll i kurvorna.

Men kom ihåg att det är en kombination av höjd och styvheten i skon som gör den stabil (och din vriststyrka). Hög men mjuk sko innebär inte en stabil sko. För att den ska bli stabil bör skon vara hård upp över knölarna. Om skon går upp över vristen och som en del har ett spänne på vristen (anser kanske inte att det är hastighsteskridskor) så tappar du mycket av rörelsefriheten och kommer få svårare att utvecklas teknikmässigt. Men vill du bara rekreationsåka och bara vill ha bättre kontroll så kan du gå på ett par höga som går upp över vristen. Men vill du kunna utvecklas, lära dig åka bra teknikmässigt och kanske åka fortare, då ska du välja ett par som inte går för högt upp på vristen. Ska du bara åka rakt fram på naturis kan du välja ett par lite högre till skillnad mot om du vill åka/tävla på bana där kurvtekniken blir viktig.

Men det viktigaste – Välj en sko som är skön och som du trivs med. En sko som gör ont är inte rolig att använda och då tappar du ju hela poängen. Välj dock hellre en sko som sitter tight än är för stor – se nedan.

Men om skon gör ont då? Har du en formbar sko så kan du värma och försöka trycka ut där det gör ont. Oftast kan man värma med en varmluftspistol på just den punkt som gör ont och sedan använda lämpligt verktyg för att trycka ut där det klämmer. Ta hjälp av klubben eller den du köpt skon av. Om du inte har en formbar sko eller ändå inte får ordning på problemet, då ska du gå till Aktiv Ortopedteknik (Falun) eller annan skokunnig person och få hjälp att trycka ut skon (eller modifiera skon på lämpligt vis). Som jag skrev ovan så är det bättre att köpa en sko som är tight än för stor. En sko är lättare att göra större än tvärsom. Sitter skon tex perfekt i hälen men är för tight i tårna, bra, se till att lästa ut skon framtill.

Generellt angående skenor till hastighetsskridskor – Hastighetsskridskor med fast skena har jag inte så mycket erfarenhet av och kan inte ge så mycket köpråd kring, men nedan råd och fakta som handlar om själva skenan kan även användas för dessa skenor. En skena med klappfunktion som kan skruvas loss från skon (normalt på en modern skena) består egentligen av 4 delar kan man säga. Överst är en tunga som man skruvar fast i skon och som sitter fäst i skenan framtill. Infästningen i skenan anser jag är en egen del då den i sig kan ha olika funktioner och innehåller oftast någon form av fjädermekanism. Infästningen sitter på något sätt fast i tuben (rör eller fast del) som själva skenstålet sitter fäst i.

Vad ska man tänka på när det gäller den övre delen, tungan? Först tänker man kanske att det inte finns så mycket att säga om denna del, men det finns en hel del viktiga saker att tänka på! Värt att tänka på är att om man tänker använda olika märken på sko och skena så har olika märken olika fastsättning av sko mot skena. Viking skruvar fast skon uppifrån (innifrån) skon och ner i skenan. Zandstra och Powerslide skruvar fast skenan underifrån i skon. Maple tror jag har både och. Sedan ska man vara medveten om att olika tillverkare har olika längd mellan infästningspunkterna i skon. Sko och skena sitter ihop i två punkter, en fram och en bak. Avståndet mellan dessa punkter kan skilja. Vissa har variabelt mått beroende på skostorlek och en del har tex fast 165mm mått (oftast inte alla storlekar). En del tillverkar erbjuder olika tungor beroende på vilka mått man vill ha mellan infästningspunkterna. En annan viktig sak är att man bör köpa sko och skena som möjliggör justering i både sid och längsled. För att hitta rätt balans så måste man oftast flytta skenan i förhållande till sko, både i sidled och längsled. Utgångsläget är att skon ska sitta mitt över skenan i längsled. I sidled ska skenan sitta mitt under hälen och mitt emellan stortå och andra tån framtill.

Infästningen tunga och skena? Inte så mycket att orda om, kanske inte det som avgör vilken skena man köper. En del skenor möjliggör att man flyttar infästningen på tuben, medan andra är fastgjutna i tuben. Estetiskt snyggare med fast infästning, och det är kanske bättre man kan justera skena och sko istället. Kan inte exakt det här, men man säger att infästningspunkten mellan tunga och skena är viktig i längsled. Den påverkar kraften i åkningen. Det sägs att Viking har den ultimata infästningen? Det har funnits tillverkare som haft en infästning som förflyttat sig bakåt när klappen öppnas för att optimare kraften, men vad som är sant här uttalar jag mig inte om. Det finns dock vissa skenor som har tvivelaktig hållbarhet på infästningen, tex de riktigt billiga skenorna. Nu ska jag inte peka ut och säga att någon speciell modell är dålig, men vissa har tidigare haft problem med Ballangruds skenor där infästningen sker direkt i tuben. Efter en längre tid så har de blivit glappa och det är inte bra! Vikings allra billigaste klappmodeller där skon sitter ihop med skenan ser väldigt bräckliga ut också.

Raps skena med inbyggd fjäder

Maple skena med utanpåliggande fjäder

Alla tillverkare har olika typer av fjädermekanismer. Vissa har en fjäder integrerad i infästningen medan andra har utanpåliggande fjädrar. Den integrerade fjädern är en snygg lösning och man riskerar inte att komma åt fjädrarna (ha sönder eller slå av), men de är oftast besvärliga att byta. De utanpåliggande fjädrarna är lätta att byta men är oftast bräckligare och går lättare av eller ramlar av. Tillverkarna har olika fästpunkter med olika vinklar. De har även olika typer av fjädrar. Powerslides original är väldigt klena och går lätt av. Maples fjädrar är av bra kvalité. Ballangruds fjädrar är kolosser men går aldrig av. Huruvida klappfunktionen påverkas negativ av att använda fel fjädrar kan jag inte uttala mig om.

Vi tar skenstålet före tuben – vad ska man tänka på där. Skenstålet på en hastighetsskena är, eller har i alla fall varit smalare än på en skena till en långfärdsskridsko. En hastighetsskena har normalt ca 1.1 mm tjockt skenstål (kan variera någon tiondel). Fördelen med ett tunt skenstål är mindre friktion men nackdelen är för den som åker på dålig naturis att den lättare skär igenom dubbelis. En hastighetsskena levereras normalt för att åka på konstfrusen bana och inte för att åka på naturis. Det finns undantag där tex Ballangruds skenor är uppslipade från början. På bana (konstfruset) så är isen jämn och skenstålet framtill kan vara ganska skarpt skuret. På en naturis så är det alltid ojämt och därför måste skenstålet ha en ganska mjuk skärning framtill. Annars riskerar man att skenan hugger i isen och att man flyger framåt. Om man tittar på långfärdsskridskor så ser man att de oftast är väldigt mjukt skurna framtill, kanske rent av överdrivet. Ska du åka på naturis, se till att slipa upp skenan framtill. Kolla på Ballangruds skenor. Sedan går det att åktekniskt att undvika fall, genom att ha en tyngdpunkt längre bak, och kanske lättare på hastighetsskridskor.

Raps skena gjord för naturis

Långfärdsskena gjord för naturis

Maple skena utan uppslipning

Sedan finns det olika hårdheter på skenstålet. Desto dyrare en skena är desto hårdare är oftast skenstålet. Hårdheten mäts i Hrc. De hårdaste skenorna ligger på 67-68Hrc (Marchese) och de mjukare ligger på ner mot 58 Hrc. Ett hårdare skenstål är svårare att slipa men slipen håller desto längre istället. Ett hårt skenstål kan rent av vara hopplös att få riktig skärpa i. För den som ska tävla på bana på hög nivå vill troligen ha ett hårt skenstål men den som åker för nöjes skull på naturis har säkert ingen betydelse. En konstfrusen bana är betydligt hårdare än en naturis och då har man nytta av ett hårt skenstål som håller skärpan bra. På naturis behöver man oftast inte ha en lika bra slipad skena då man ändå har grepp i isen, såvida det inte är hård kärnis, för den kan vara lika hård som en konstfrusen is. Förr sa man att man inte skulle ha för hård skena på naturis för risken fanns att man bröt av skenstålet i tex sprickor, men det gäller inte längre. Idag så blir även de hårda skenorna böjda istället. Tror dock att det mest är de mer kraftfulla åkarna som råkar ut för detta, vi andra har inte nog tryck i skäret för att åstadkomma detta. En hård skena behöver inte vara bättre eller göra att man åker fortare. Ett hårdare stål gör även att skenan blir styvare och beter sig annorlunda, och en hårdare skena kan rent av vara svårare att åka på. Marcheses skena som är 67-68Hrc ska tydligen ha samma flex som andra skenor som är mjukare, alltså fördelen med hård skena men beter sig som en mjukare. Det är blandningen i stålet  mm som gör detta. De flesta skenor idag har stål av bi-metall som ska göra att det går att slipa dem skarpa samtidigt som bi-metallen ska ge ett bättre glid.

Det finns även olika höjd på skenstålet och de med högre stål anges ofta för att de är av sprinthight. Alltså sprinthöjd som antyder på att de är till för sprint, alltså kortare distanser. Är det någon som vet varför man egentligen har olika höjd så tar jag tacksamt emot den informationen :-) Oftast har de skenor som är gjorda för naturis ett lägre skenstål, men kan tycka att det finns en fördel med högt skenstål utifall isen är dålig och det skär igenom lite lätt. Är skenstålet lågt så tar tuben i direkt och det tar stopp. Samtidigt är det kanske större risk att böja skenstålet i en spricka?

Hur var det med tuben då? Den är inte så lätt att påverka mer än vilken tillverkare man köper från. Tuben påverkar dock hur skenan beter sig. En skena (tub) ska inte vara för styv, det ska finnas en flex även här, annars blir skenan svår att åka på. En del tuber är av aluminium och en del är av stål. En del består av ett rör och en del är solida. De dyraste skenorna har oftast ståltub då dessa ska ge en bättre flex än en aluminiumtub.

Skosnören, slipning, vård – Skosnören kan vara en viktigare sak än vad man tror. En skridsko ska sitta bra på foten och det är inte bra om skosnöret ger med sig efter ett tag. En skridsko behöver nödvändigtvis inte knytas hårt för har du en sko som sitter bra så behöver den oftast inte heller knytas hårt. Ett tips är även att ibland åka med skorna lite lösare och träna vristerna. Rekommendationen är att  använda vaxade skosnören. Vanliga snören till hockey eller bandyskridskor är vaxade och fungerar bra. De är dock oftast för långa men det går att kapa och värma änden så att den blir användbar.

Vad gäller slipning och vård så går det att läsa under en annan artikel på hemsidan.

Skrivet av
Björn Larsson

Senaste Foruminläggen

Aktivitetskalender

Pensionärsskridsko

onsdag 13 Dec 2017: 09:00-10:00

Lugnets Bandyplan (Falun)

Skridskoträning

onsdag 13 Dec 2017: 17:00-18:00

Bandyplanen, Lugnet (Falun)

Skridskoträning

söndag 17 Dec 2017: 08:30-10:00

Lugnets Bandyplan (Falun)

Barmarksträning (skridsko/inlines)

måndag 18 Dec 2017: 18:00-20:00

Samling vid "DAS-trapporna" (mittemot Ryttarvägen 20 i Järlindens villaområde)

Mer info…

Framby

Uthyrning av långfärdsskridskor